Över en natt...

...eller två, kan mycket hända.

Torsdag - stämde möte med Maryanne (kontaktpersonen) och mötte henne på Starbucks.

Jag berättade om problemen jag har med placeringen; huset är svinkallt o stökigt, barnen är jobbiga, att jag inte går jämnt med Ken osv.

Hon tyckte inte att det lät bra (pehhw) och bestämde sig för att ringa och prata med Anne morgonen där efter och att jag inte skulle behöva vara kvar där.

Fredag - på morgonen var Ken hemma och jag och Jack hängde med honom när han skulle ut och mata hästarna och åsnorna. När vi stod där ute så frågar han mig plötsligt hur jag 'har det'. Jag blir alldeles ställd och säger att jag mår bra. 'Verkligen?', säger han. - Yes, det är bra, svarar jag.

Jag får lite panik i kroppen och tänker att jag måste säga någonting. Om bara någon timme eller rent utav minuter senare kommer Anne ringa och säga att jag ska checka ut därifrån... Tanken slog mig även att han redan pratat med henne då frågan var ställd så rakt på..

Tog mod till mig och efter några minuter säger jag att det inte alls är bra. Jag klarar inte av barnen och jag blir sönderstressad av dem.

Sen då? Jordens undergång och en smäll på käften?

Nej, Ken blir som en ny människa och är helt plötsligt väldigt förstående.

'Ja, dom kan vara en utmaning för mig/oss också. Så vad händer nu då, du lämnar våran familj och försöker hitta en ny?'

- Ja.

'Okej, vi vill bara att du ska vara glad.'

Lättnad till tusen följt av panik igen. Maryanne!!! hon skulle ju prata med Anne, eller så hade hon redan gjort det en timme tidigare, om allt. Allt. Ken's alkoholproblem, humör o.s.v.. Känns ju inte direkt aktuellt nu när det löste sig så fint.

Ett snabbt och diskret sms till henne. "Avbryt. Uppdraget slutfört" (eller motsvarande på engelska, typ...)

Försöker ringa henne som en tok när jag går ner för att möta Isabelle vid bussen, utan resultat.

-Shiiit, vad drygt..

Tillslut så ringer hon iaf, och har inte pratat med Anne!

Hon ringer Ken sen och reder ut hur framtiden blir.

På smidigaste och bästa sätt löste det sig alltså.

Idag, tisdag - Idag lades min profil ut på nytt och väntar på att någon ny familj ska nappa.

Skulle jag mot förmodan inte få tag på nån ny så innebär det jag tyvärr lämnar staterna för den här gången.

Känns ändå inte som det blir så. Tror att det är någon som väntar där ute, en perfekt familj.

Maryanne nämnde också att det är en familj i Darien, CT, nära NYC, som söker en manlig Au Pair.

Nu är det bara att hålla tummarna, vänta och se vad som händer.